Riksrevisionen konstaterade i sin granskning 2024 att Spelinspektionens tillsyn över den svenska spelmarknaden inte är tillräckligt effektiv. Myndigheten genomför för få inspektioner och urvalet av vilka operatörer som granskas vilar inte på genomarbetade riskanalyser.
För den som spelar på nätet, särskilt live casino och bordsspel, handlar det om en konkret fråga: hur väl fungerar det system som ska garantera att spelet är rättvist och att spelaren har skydd? Kanaliseringsgraden, alltså andelen av spelandet som sker på licensierade sajter, var tänkt att ligga på nittio procent efter omregleringen 2019. Den har sjunkit. För online casino specifikt visar siffrorna en kanalisering så låg som 72 till 82 procent, vilket innebär att mellan en av fem och en av fyra spelare väljer operatörer utanför det svenska systemet.
Siffror som saknar transparens
Riksrevisionens granskningsrapport lyfter fram att de kanaliseringsdata som Spelinspektionen använder baseras på uppskattningar från analysföretaget H2 Gambling Capital, ett bolag som inte offentliggör hur beräkningarna görs. Branschens egna mätningar visar i vissa fall avsevärt lägre nivåer än vad som redovisas i budgetpropositionen.
Resultatet är en spelmarknad där den officiella bilden och verkligheten glider isär. Det är ett problem som går längre än statistik, det påverkar den enskilda spelarens möjlighet att bedöma var gränserna går mellan reglerat och oreglerat. Spelinspektionen fick kritik för att inte ha utvecklat sina tillsynsmetoder i takt med marknadens förändring, trots att omregleringen 2019 var tänkt att ge myndigheten nya verktyg. Konsekvensen är att spelmarknaden regleras med metoder som inte matchar den takt med vilken oreglerade alternativ växer och att den enskilda spelaren får svårare att navigera mellan licensierade och olicensierade operatörer.
Vad oreglerat innebär i praktiken
När kanaliseringsgraden faller ökar andelen spel på sajter utan svensk licens. Enligt Börskollen tar utländska casinon marknadsandelar, och för spelaren innebär det en direkt skillnad i skyddsnivå. Sajter utan svensk licens omfattas inte av Spelpaus, saknar krav på omsättningsgränser och har begränsat konsumentskydd vid tvister. För bordsspel som roulette, där insatserna kan variera kraftigt under en session, är frånvaron av automatiska varningssystem en konkret risk. Den svenska licensmodellen kräver att operatörer implementerar ansvarsfulla spelverktyg, insättningsgränser och transparenta spelvillkor – mekanismer som inte existerar på oreglerade alternativ. Skillnaden är inte teoretisk; den märks vid bordet.
Reglerade bord med professionell infrastruktur
Den licensierade marknaden har investerat i infrastruktur som oreglerade sajter inte kan matcha i samma omfattning. Evolution, som driver majoriteten av live-studior på den europeiska marknaden med drygt tvåtusen bord, levererar professionell teknik med kameravinklar, realtidsstreaming och certifierade dealers.
Utbudet av live roulette hos Videoslots, vilket är en fullt licenserad och trygg aktör, omfattar över tvåhundra live dealer-spel, från klassisk europeisk roulette till varianter som Lightning Roulette och Speed Roulette. Det är den sortens bredd som kräver investeringar i både teknik och personal och som förutsätter en licensmodell som ger operatören incitament att bygga långsiktigt. Bordsspel med riktiga dealers fungerar annorlunda än slotmaskiner eftersom de kräver kontinuerlig drift och kvaliteten på upplevelsen beror direkt på infrastrukturens stabilitet. En europeisk roulette med husfördel på 2,7 procent ser likadan ut oavsett plattform, men miljön runt bordet – streamingkvalitet, dealerns profession och spelarens rättsliga ställning vid en tvist – varierar kraftigt beroende på om operatören har svensk licens eller inte.
Regleringsparadoxen
Paradoxen på den svenska spelmarknaden är att regleringen var tänkt att styra spelandet till licensierade sajter, men att tillsynen inte har hållit jämna steg med marknadens utveckling. Spelinspektionen övervakar ett system som läcker spelare till alternativ som erbjuder färre restriktioner men också färre skyddsnät. För live roulette, ett format där spelaren interagerar med en riktig dealer och ofta spelar under längre sessioner, är skillnaden mellan licensierat och olicensierat konkret: det handlar om insättningsgränser, Spelpaus-koppling och transparenta spelvillkor.
Att marknaden för live casino omsätter miljarder årligen gör frågan ekonomiskt tung, men för den enskilda spelaren kokar den ner till en bedömning av vilken miljö man vill spela i. Den som föredrar ett reglerat system accepterar begränsningar i utbyte mot ett skyddsnät. Den som väljer bort det gör det ofta utan att fullt förstå vad som saknas på andra sidan.
Valet framför bordet
Den som väljer var roulettehjulet ska snurra fattar samtidigt ett beslut om vilken infrastruktur som ska bära spelet. Kanaliseringsdebatten är abstrakt på avstånd men konkret vid bordet, där den avgör om insatser, gränser och eventuella tvister hanteras inom ett system som spelaren kan överklaga eller utanför det. Riksrevisionens granskning visar att systemet har brister, men det visar också att alternativet – ingen tillsyn alls – är något annat helt.